Lungorna muskel

Ett organ är en sammansättning av olika typer av vävnad som tillsammans utför specifika funktioner i kroppen. Organen är en del av kroppens system och samarbetar för att upprätthålla vitala funktioner som andning, matsmältning, blodcirkulation och hormonproduktion. De är ofta uppdelade i funktionella enheter, där olika organ tillhör specifika system, som cirkulationssystemet eller matsmältningssystemet. Organen skiljer sig i både storlek och funktion, men de bidrar alla till att upprätthålla kroppens balans och hälsa.

Här följer en lista över kroppens organ:

  1. Artär
  2. Bihåla
  3. Binjurar
  4. Bisköldkörtlar
  5. Blindtarm
  6. Blodkärl
  7. Bräss (thymus)
  8. Bröstkorg
  9. Bröstvårta
  10. Bukspottkörtel (pancreas)
  11. Diafragma
  12. Gallblåsa
  13. Hjärna
  14. Hjärta
  15. Huden
  16. Hypofys
  17. Kvinnobröst
  18. Leder
  19. Lever
  20. Livmoder
  21. Luftstrupe
  22. Läpp
  23. Lungor
  24. Magsäck
  25. Muskel
  26. Matstrupe
  27. Mjälte
  28. Mun
  29. Nerv
  30. Njurar
  31. Prostata
  32. Skelett
  33. Sköldkörtel
  34. Struphuvud
  35. Svalg
  36. Tarmar
  37. Testiklar
  38. Tjocktarm
  39. Tolvfingertarm
  40. Tunntarm
  41. Urinblåsa
  42. Vener
  43. Äggstockar
  44. Ögon

1. Artär

Artärerna är de stora blodkärlen som leder syrerikt blod från hjärtat ut till kroppens vävnader och organ. Genom sin elastiska struktur kan artärerna klara av det höga trycket

Andning

Andning syftar mot den process där kroppen med hjälp av lungorna tar upp syre samt avger koldioxid. I den här artikeln skriver jag om ventilationen som innefattar in- samt utandningen.

Människans andning drivs huvudsakligen av ett tryckskillnad mellan alveolerna inom lungan och atmosfären. Luften kommer flöda dit det existerar lägst tryck för för att jämna ut skillnaden. Dock finns även muskler samt andra mekaniska komponenter likt bidrar mot vår andning, som exempelvis lungans elastiska egenskaper.

Inandning

Då oss börjar andas in existerar andningsmuskulaturen avslappnad. Vid denna tidpunkt existerar trycket inne i alveolerna (skriver inom fortsättningen lungan) lika stort som trycket i atmosfären = ingen luft kommer strömma in eller ut ur lungan. Inandningen existerar delvis ett aktiv process som innebär att oss använder våra inandningsmuskler. Diafragman kommer kontraheras vilket vidgar bröstkorgen och lungorna.

Enligt Boyles team kommer en gastryck minska då volymen i rummet (lungan) ökar. Detta betyder således för att trycket inom lungan reducerar när lungan vidgas. Trycket minskar mot slut därför mycket för att atmosfärtrycket blir högre än i lungan &#; samt luften önskar då börja flöda

Lunga

För andra betydelser, se Lunga (olika betydelser).

Lungan (latin: pulmo) är det organ hos de ryggradsdjur som andasluft, som har som främsta uppgift att syresätta blodet och avsöndra vissa restprodukter, framförallt koldioxid. Medicinska termer som har med lungorna att göra börjar ofta med pulmo-, från latinetspulmo ("lunga").

Människans lungor

[redigera | redigera wikitext]

Människans lungor är inneslutna i en lungsäck vardera kallad pleura. Pleuran består av två serösa membran där det membran som har kontakt med lungan kallas viscerala pleuran och det yttre kallas parietala pleuran. Parietala pleuran har kontakt med mediastinum, diafragman och torakalväggen. Utrymmet mellan viscerala och parietala pleuran heter cavum pleurae och innehåller pleuravätska som smörjer och minskar friktionen när dessa glider mot varandra då lungan blåses upp.[1]

Vänster lunga (pulmo sinister), som är aningen mindre till följd av hjärtats position, består av två lober. Höger lunga (pulmo dexter) består av tre lober. Luften når lungorna via svalget (pharynx), struphuvudet (larynx) och vidare genom luftstrupen (lat. trachea) som övergår till bronker. Luftstrupe

  • lungorna muskel