Österrike jakthund
The hunting foxterrier
Historically the hunting terrier was a small type of dog which pursues its quarry into the earth. The name dates back to at least , derived from early modern French (chien) terrier &#; from the Medieval Latin terrarius from the Latin terra (earth). With the growth of popularity of fox-hunting in Britain in the 18th and 19th centuries, terriers were extensively bred to follow the red fox, and also the Eurasian badger, into its underground burrow, referred to as &#;terrier work&#; and &#;going to ground”. The purpose of the terrier is that it locates the quarry, and either bark and bolt it free or to a net, or trap or hold it so that it can be dug down to and killed or captured.
The majority of the Swedish hunting foxterriers are still used in the same way, as an underground hunting dog for fox or badger. From later part of century until the later part of th they were the dominating breed for underground hunting. Due to several different reasons the number of foxterriers decreased in Sweden from th, the foxes that suffered of Sarcoptes scabiei, and new breeds like the german hunting terrier, and the borderterrier where introduced at the same time.
Toda
Alpenländische dachsbracke
Alpenländische dachsbracke är en österrikiskjakthund som under sitt ursprungliga namn Alpenländisch-erzgebirgler dachsbracke godkändes som ras i Österrike och av Fédération Cynologique Internationale (FCI)
Historia
[redigera | redigera wikitext]Rastypen har likheter med de mindre varianterna av schweiziska stövare och har även förekommit i Tysklandsalplandskap och Erzgebirge på gränsen mellan Tyskland och Tjeckien. Det ursprungliga namnet fick den vid en hundutställning i München och en internationell rasklubb bildades Denna splittrades när andra världskriget bröt ut. Österrikiska entusiaster räddade rasen efter kriget och i samband med namnbytet erkändes den internationellt som en österrikisk hundras.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Ursprungligen räknades den liksom andra dachsbracke som drivande hund men flyttades alpenländische dachsbracke till sektionen viltspårhundar som används vid eftersök av högvilt. Den används fortfarande även för drevjakt på hare och räv samt allt klövvilt. För att bli utställningschampion måste en alpenländische dachsbracke ha meriter från viltspårprov.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]A
Brandlbracke
Historia
Den här hundrasen sträcker sig flera tusen år bakåt i tiden. Många vetenskapsman tror för att hundens ursprung kan spåras tillbaka mot de keltiska jakthundar vilket följde sina ägare genom Europa beneath deras erövringar. De denna plats keltiska hundarna var lojala, starka samt deras övning var för att spåra skadat vilt alternativt människor ovan långa sträckor tills detta att deras ägare kunde hinna ifatt. Under talet började österrikiska uppfödare för att systematiskt avla fram ett hund tillsammans med utmärkt luktsinne och uthållighet – resultatet blev Brandlbracke.
Den första officiella registreringen från rasen skedde Sedan dess har hunden Brandlbracke blivit en från de maximalt dominerande jakthundarna i Österrike. Men trots sin popularitet i hemlandet har den förblivit relativt okänd utanför landet. Den är främst anpassad på grund av jakt vid högre höjder och används ofta till att jaga småvilt vilket harar samt kaniner, dock även större byten vilket hjortar. kalenderår erkände Fédération Cynologique Internationale (FCI) rasen som Brandlbracke, och fick den sitt erkännande från United Kennel Club (UKC).
Brandlbracke är särskilt anpassad på grund av att jobba i mindre grupper tillsammans med sina jägare mot fots, samt har genom sin histori