När kom den första fyren

9 fängslande fyrar

Troligen sträcker sig fyrarnas bakgrund nästan lika långt igen som sjöfartens. I forntiden tände man eldar vid klippor, vid stenhögar alternativt i försvarstorn för för att vägleda ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. Mer strukturerat fyrbyggande började på talet i östra Medelhavet då fenicier, egyptier, greker samt romare byggde torn tillsammans fyreldar nära större hamnar.

Som världens inledande fyr brukar Faros inom Alexandria anges. Faros bör ha byggts f.v.t. samt höjden äger beräknats mot meter. Den utsågs mot ett från världens sju underverk. Nordens första fyr byggdes inom Falsterbo enstaka liten bit in vid talet från den danske kunden Valdemar II.

Vilken som existerar den inledande svenska fyren är lite komplicerat. Den första svenska fyren brukar man yttra är Kopu på Dagö i land i baltikum, som land erövrade inledande fyren vid det liksom idag existerar svensk mark är Nidingen, som anlades av danskar men blev svensk efter freden inom Brömsebro Den första svenskbyggda fyren vilket fortfarande ligger i land är Landsort, byggd

Ur svensk synvinkel är oss förstås lite extra stolta över Gustaf Dalén, ingenjören vars uppfinningar gjorde fyrarna automatiska, mer prisvärd och tryggare. Under talet elektrifierades fyrarna i Sveri

Fyr- och lotsväsendets historia - 2

Fyrväsendet i Sverige - 2

Inledning

En fyr är ett sjömärke konstruerat för att nattetid sprida ljus eller andra signaler för sjöfarten, som varning vid grund eller som hjälp att kontrollera geografisk position. Olika typer av fyrar har olika lots är en ledsagare eller farledsvisare som efter krav anlitas när fartyg över en viss storlek ska anlöpa hamn eller passera speciellt svåra områden. Lotsarna övervakade förr "sitt" vattenområde från en bilden ovan visar heidenstamfyren Pater Noster på Hamneskär, södra Bohuslän. Wikipedia.

Fyrpersonalen

För att en fyr skulle fungera krävdes personal som tände, underhöll och släckte fyren. Fyrvaktaryrket gick ofta i arv i flera generationer och fyrplatserna utgjorde isolerade miniatyrsamhällen. På vissa större fyrplatser fanns från även skolor för barnen, sk. lotsbarnskolor.I en förordning från delades personalen in i; fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde. Högst i rang stod fyrmästaren, som hade huvudansvaret för fyren. Därefter kom fyrvaktaren och sist fyrplats hade en fyrmästare anställd. Beroende på olika fyrens storlek, behov av skötsel och prioritering fann

Hej Thor!

Jag tror nog Michael Sanz har rätt, antennen på sid ser ut som en typisk radarantenn. Hur den ser ut ses på den översta delbilden här:

Det är dock närmast pinsamt att jag inte vet något om denna radar mer än vad som Waernberg och Sanz och kanske någon mer skrivit.

Hur det ser ut idag med Rohde & Schwarz-pejlen (tror jag det är, från talet (!)) syns på de två nedre bilderna. Min bild längst ned är tagen i april Man ser pejlen som den den röd-vita anordningen mitt i Eniro-bilden på en fyrkantig byggnad som på orienteringskartan från innanför pärmen i Sanz bok diskret benämns "betonggarage". (Jo, jag minns modellracerbanan, nr 73!)

Av min "skolbok" om "Radio Aids to Civil Aviation" med R F Hansford som redaktör () får jag intrycket att en VHF/UHF-pejlantenn kan se ut litet hur som helst.

(Litet utanför ämnet: AGA lyckades sälja en "talande radiofyr" till flygvapnet tror jag och den hade en ganska rejäl antenn, Inte alltför olik en gammal spaningsradarantenn. Man får ju hoppas den fungerade bra. Se Jag har hela artikeln för intresserade.)

Är man nyfiken på Bromma och Ranhammarshöjden och Grafairs terminal så är detta en bra startpunkt. (Man noterar att Grafair-