Perioder och grupper
Periodiska systemets perioder
| 1s | ||||
| 2s | 2p | |||
| 3s | 3p | |||
| 4s | 3d | 4p | ||
| 5s | 4d | 5p | ||
| 6s | 4f | 5d | 6p | |
| 7s | 5f | 6d | 7p | |
| 8s | 5g | 6f | 7d | 8p |
Periodiska systemets perioder är de horisontella raderna i periodiska systemet. Det finns 7 sådana perioder som täcker in alla naturligt förekommande grundämnen och de som hittills framställts på konstgjord väg.
Periodens nummer motsvarar antalet huvudkvanttal som förekommer hos elektronerna i grundämnenas atomer, eller antalet elektronskal som används enligt Bohrs atommodell. Ämnen i samma period har liknande atommassor men olika kemiska egenskaper. Dessa egenskaper bestäms istället i allmänhet av vilken kolumn i periodiska systemet som ämnet finns i, det vill säga vilken grupp som ämnet tillhör.
Varje elektronskal delas in i olika delskal, som fylls i tur och ordning allt eftersom atomnumret ökar.
Perioder
[redigera | redigera wikitext]Period 1
[redigera | redigera wikitext]Period 2
[redigera | redigera wikitext]Period 3
[redigera | redigera wikitext]Period 4
[redigera | redigera wikitext]Period 5
[redigera | redigera wikitext]Period 6
[redigera | redigera wikitext]Period 7
[redigera | rePeriodiska Systemet &#; En elementär Guide
Vad existerar det periodiska systemet?
Det periodiska systemet existerar en tabell som organiserar alla kända grundämnen efter deras attribut och struktur. Det existerar en betydelsefull del från kemin samt används till att förutsäga och förstå ämnens beteende.
Hur är detta periodiska systemet uppbyggt?
Det periodiska systemet består av rader som kallas perioder samt kolumner likt kallas grupper. Varje fyrkant i tabellen representerar en specifikt grundämne med dess unika egenskaper.
Perioder och grupper i detta periodiska systemet
Perioderna i detta periodiska systemet representerar antalet elektronskal likt finns runt en atomkärna. Det finns 7 perioder i detta periodiska systemet.
Grupperna är lodräta kolumner inom tabellen samt har liknande egenskaper vid grund från liknande elektronstruktur. Det finns totalt 18 grupper inom det periodiska systemet.
Hur fungerar det periodiska systemet?
Genom för att studera detta periodiska systemet kan man se mönster och samband mellan olika grundämnen. dem ordnade arrangemangen av grundämnena gör detta lättare för att förutsäga deras egenskaper samt reaktivitet.
Hur läser man detta periodiska systemet?
Man läser detta periodiska systemet horisontellt
Periodiska systemet
Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning,[1] är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen. Denna ordning visar periodiska trender, såsom grundämnen med liknande egenskaper i samma kolumn (grupp). Det finns även fyra rektangulära block med approximativt likartade kemiska egenskaper. Inom varje rad (period) återfinns i allmänhet metallerna på den vänstra sidan, medan icke-metallerna återfinns på den högra sidan.
Den första versionen av periodiska systemet ställdes upp av Dmitrij Mendelejev (), som var först med att publicera sina resultat, och Lothar Meyer. Allt eftersom nya grundämnen upptäckts och den teoretiska grundvalen för systemet fördjupats, har det modifierats och förfinats.
Ännu ej bekräftade grundämnen har tilldelats provisoriska namn, sammansatta av symboler för atomnumrets siffror inspirerade av räkneord från latin och grekiska, således: 0 = nil; 1 = un; 2 = bi; 3 = tri; 4 = quad; 5 = pent; 6 = hex; 7 = sept; 8 = okt; 9 = enn. Namnen avslutas med suffixet -ium. Exempel: