Vad hände efter stormaktstiden
Varför och hur blev Sverige en stormakt?
Traditionellt brukar Sveriges stormaktstid räknas från Gustav II Adolfs trontillträde till Karl XII:s död Vi har här följt denna periodisering. Det hindrar inte att kontinuiteten från den föregående epoken var betydande (se Vasatiden). Både den expansionsinriktade Östersjöpolitiken och den starka stat som möjliggjorde mobiliseringen av resurser för de stora krigen hade grundats under Gustav Vasa och hans söner. Vad som förändrades under det tidiga talet var skalan i det svenska utrikesengagemanget, som nu fick betydelse även i ett europeiskt perspektiv. Svenska soldater kom att vattna sina hästar i Rhen och Bodensjön, Donau och Dnepr. Tillfälligt hissades den svenska flaggan till och med i Afrika och Nordamerika. Egentligen avslutades erövringarna redan , när krafterna börjat sina och expansionsmöjligheterna kring Östersjön visat sig uttömda. Utrikespolitiken fick då en defensiv inriktning, och år kunde grannmakterna gå till anfall och stycka det svenska imperiet mellan sig.
Bild:
I det stora hela hade Sverige en liten befolkning jämfört med många andra av Europas länder. Men under talet kunde Sverige ändå uppträda som en europei
Stormaktstiden
Stormaktstiden är ett epok inom Sveriges saga. Namnet kommer av för att Sverige beneath denna period erövrade samt upprätthöll ett stormaktsställning inom Europa. Stormaktstiden, vars tidsomfattning definieras olika, föregicks från äldre vasatiden (–) samt efterföljdes från frihetstiden (–). Stormaktstiden indelas i yngre vasatiden (–) och Karolinska tiden (–). Epoken sägs således artikel avslutad före fredsavtalet tillsammans Ryssland Perioden kallas ibland, efter mönster av det långa talet, för Sveriges långa tal.[1]
Perioden anses ofta ha inletts med för att Gustav II Adolf besteg den svenska tronen,[2][3] även om detta finns flera som önskar förlägga dess inledning således tidigt likt till , då Erik XIV inledde den svenska Östersjöexpansionen genom att sända en armé till land i baltikum på anmodan av staden Reval.[4][5] inom och tillsammans med stora nordiska krigets slut och freden i Nystad avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.[6][7]
Det plats under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen samt Jämtland blev en sektion av land. Övriga områden som erövrades (bl.a. Kexholms län, Ingermanland, Estland, Livland, Bremen-Verden samt Pommern) kom att missa under f
Stormaktstiden tal
Gustav Vasa dog Sverige styrdes sen av hans söner Erik, Johan och Karl fram till då Karl IX dog. Även om den svenska stormaktstiden mest handlar om talet började den svenska expansionen redan under Gustav Vasas söner. Sverige var under slutet av talet i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Det blev inga större svenska erövringar, men norra Estland erövrades redan då.
Under Gustav II Adolf blev de svenska krigen och erövringarna allt mer betydelsefulla. I krig med Ryssland erövrades nuvarande Estland och Lettland och områden öster om nuvarande Finland. Sverige var även med i åriga kriget med stora framgångar. Gustav II Adolf dog under strid , och efter freden fick Sverige områden i norra Tyskland.
De största framgångarna fick Sverige under krigen mot Danmark på och tal. Genom freden i Brömsebro och i Roskilde fick Sverige de sju landskap som ännu är svenska - Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Gotland, Jämtland och Härjedalen.
Danmark försökte att ta tillbaka de förlorade landskapen i det skånska kriget Danmark hade stora framgångar och tog tillbaka de viktiga städerna Helsingborg och Kristianstad, men lyckades aldrig inta Malmö. I ett av